"När våren kom med sunnanvind och solen sken i sky, då slog mitt hjärta underbart och rymden var som ny."
Det kanske inte är vår längre. Man får väl ändå säga att sommaren är här. Men lite poesi sitter ju alltid fint och lite såhär känns det idag. Har gått barfota i gräset och njutit av värmen och solen.
Nu har vallmon slagit ut. Överallt dansar vallmokjolar i vinden och kronbladen faller sakta mot marken. Oerhört vackert. Oerhört mycket färg.
Linfältet börjar anas, bönorna tittar försiktigt upp på olika håll i landen och lupinens knoppar brister nog snart. Liksom Dan Andersson slår mitt hjärta underbart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar