TIDEN GÅR

Jag inser att det är nästan en evighet sedan. Sedan jag visade vad som hänt. För det har verkligen hänt en hel del. Allt som ser så ensamt ut på bilderna har bildat skogar. Skogar av grödor. Skogar av ogräs.

Gurkan är inlagd, morötterna upptagna och purjolöken blommar. Det är bara den kvar nu. Och jordärtskockorna. Sen är skörden slut. För i år. Och allt packas ihop för en lång och kall vintervila.

GRÄSLÖKSLYCKA

Man vill så gärna plocka med sig blommor hem. Men det är en liten mellanperiod. Det som blommar är så skört. Vallmon nästan lönlöst att försöka ens. Pionerna är för få. Daggkåpa går fint. Och gräslöken. Och tittat men riktigt nära är det fantastiskt fint.

KUNG LILJEKONVALJE

På hemvägen genom skogen växer det liljekonvaljer i mängder. Hela hav. Några helt otillgängligt på andra sidan bäcken. Men på andra ställen går det lätt att plocka en liten bukett. Nu står de i mitt hem och sprider väldoft. Fina att se på är de också.

Förra sommaren såg jag också liljekonvalj. Fast en som var mycket, mycket större. På Tjörn. Pilarne. Konst. Fint.

MER FÄRG NU

Det har gått en vecka ungefär. Och överallt har vallmon vecklat ut sig själva. Lika fascinerande varje år.

Fotogenlyktan är på plats.

Blåklint

Akljeor i blått och vitt.

Humle

Glädje. Knoppar.

Iris

VATTEN, VATTEN, BARA VANLIGT VATTEN

Allt behöver vatten. Det blev tydligt idag. Jag planterade, sådde och skulle se om mina odlingar inför helgen. Vattnade med både vattenkanna och vattenspridaren. Men så lite vatten det kom. Vattnade små, små delar åt gången. Sen kom det inget vatten alls. Jag blev törstig. Fick dricka det lilla varma vatten jag hade kvar. Mina nysådda frön och nyplanterade lejongap fick leva på hoppet om kommande vatten. 

Men bara en liten stund. För ganska snart kom vattnet tillbaka. Och jag kunde vattna två land samtidigt. Växterna fick vad de behövde och jag behövde ett bad. Så det blev ett bad. För två veckor sedan hade jag vantar. 

SPRICKFÄRDIG

Alltså. När våren blir sommar och värmen kommer utan att tveka. Då blir jag sprickfärdig. Sprickfärdig av längtan. Till sommarens lata dagar, att bara ligga under träden och titta mot himlen och att få kasta sig i kallt, friskt vatten. Men också bara allmänt sprickfärdig. Som tur är har jag några vänner i trädgården som också är precis sprickfärdiga. Låt mig presentera...

... sprickfärdig vallmo,

sprickfärdig pion, 

sprickfärdig blåklint

och sist, men verkligen inte minst, sprickfärdig akleia.

BLOMSTERTID

Nu börjar tiden då man kan plocka in sina blommor. Ännu bara några få, men det kommer att bli mer och mer. I trädgården finns bara några få blommor på nejlikeroten. Kirskålen invaderar och tar över mer och mer för varje år. Men förgätmigej finns det gott om. Och daggkåpa.

När man promenerar hem får man plocka med sig en blommande kvist. Fast bara en liten. Och om ingen ser. 

I grönsakslanden börjar det hända lite. Lite här och där. Salladen börjar komma upp. Mest ruccolan förstås. Morötterna visar sig försiktigt. Jordärtskockan likaså. Men vinner - det gör löken.