TIDEN ÄR UR LED

Eller åtminstone är det uppochnervända världen. Det är annandag jul. Vi går på stranden i Brevik. Njuter av solen. Och ser årets första tussilago. Eller sista snarare.


Trots allt ger det hopp om nytt liv och en ny vår.

FÄRG OCH FORM

Det är vackert när det börjar blomma. Nejlikeroten är alltid först ut. Efter vårlökarna förstås. Fina färger. Glädje.

Fiberdukar för bättre skörd. 

Behöver ju inte betyda att det faktisk blir en bra skörd. Men bättre.

 Daggkåpa. Blommar ju faktiskt också. Men inte lika färgstarkt.

Ormbunke. Vad ska man med det till? Men det är fina former. Alltid något.

Det är skönt när det märks att man arbetar. Många maskrosor i komposten på våren - få maskrosor i gräset på sommaren.

Det är något visst med lupinbladen ändå.

ARVET FRÅN PARADISET

Paradiset på jorden. Skulle kunna vara min lilla trädgård. Men det är det inte. Än. Jag försöker. Med små delar av paradiset blir det lite mer likt.

Från Brevik kommer krolliljorna. Ståtliga som få. Jag kommer att bli en lite lyckligare människa när de slår ut.

Humleskott från paradiset. I år igen. De verkar ta sig bättre i år. Hoppas på en riktig pärleport.

Falurött virke blev växtstöd. Snart klättrar blomsterbönor och solrosor i kapp. Och dassrosorna fångas in och tyglas. Skönt.

Sockerärt och luktärt får klättra lite mer naturligt. Saknar min dom lite. Bara lite.

Tänk vad mycket fint det finns i paradiset. Och tack pappa för hjälpen!

TACK TILL GRANNARNA

Jag önskar mig fina morötter till sommaren. Långa, raka, lagom tjocka och i fina färger. Med lite högre kant och mer jord kan det bli verklighet. Två rader vanliga, en rad gula och en rad med både röd och gul och vit och svart.

Under duken gömmer sig också purjolök från grannen och vitlök. Ska vara bra med lök hemma hos morötterna.

Det finns också rum för rödbetor. Två olika sorter. Undrar just om jag märker någon skillnad...

Från grannar får man mycket. I alla fall jag. Vet inte vad det kan bero på. Men jag är glad och har svårt att tacka nej. Så det hamnade ett kronärtskockspar i ett hörn. Tillsammans med en rad bladpersilja. Tack.

BLÅGRÖN FULLBORDAN

Första året byggde fick trädgården staket. På ena sidan. Andra året fick trädgården grindar. På båda sidorna. Nu har trädgården fått staket på båda sidorna. Fullbordat.

Att det skulle till ett skadedjur för att det skulle bli gjort kanske man hade kunnat vänta sig. Men att det skulle vara en grävling, kanske var lite oväntat.

Familjen rabarber växer till sig. Bra. I år kommer ingefärsmarmeladen även innehålla lime.

Förgät mig ej.

Nej, jag lovar.

Hoppas på mycket pioner i år. De dyker upp lite här och var i trädgården. Största knopparna inger mest hopp.

Nässlor luktar illa när de ligger i vatten länge. Men det blir bra för landen framöver.

TULPANER, TULPANER, TULPANER

Äntligen! Tulpanerna har slagit ut i blom. De som stått där i många år och de som sattes innan vintern.

Tror att de kommer att bli fler och fler med tiden...

PÅSK, KOMPOST & KOMPOTT

Påskliljor. Det är mitt i april och påsken har ännu inte varit. Men liljorna kommer ändå troget.

Dags för grovarbete. Komposten ska grävas ur. Det får göras i etapper. Tjälen sitter djupt i jordhögen. Det som silas genom gallret blir en finfin hög med brun jord. Det är inte bara jag som gillar den. Rödhaken vill också vara med.

Rabarbern är nu decimeterhög. Jag plockar lite och gör rabarberkompott. Lite, men gott!

RABARBERKOMPOTT

1 kilo rabarber

1/2 vaniljstång

8 dl vatten + 1 dl socker

ca 3 msk potatismjöl utrört i lika mycket kallt vatten

Koka allt utom potatismjölet tills rabarbern blivit mjuk. Rör då i potatismjölet. Sjud upp och rör om. Klart!

(Till det kan man ha creme fraiche blandat med florsocker och kardemumma. Fint.)

PREMIÄRPROMENAD

En eftermiddag efter jobbet. Solig och varmt. Perfekt för en promenad. Genom björkstammarnas skog. Finaste skogen.

Tulpanerna. Står i en stolt parad. Redo varje vår.

Rabarbern är finare än någonsin. Tjock och fin. Som man säger i Amerika. Fantastisk med sina tusentals veck. Hela familjen rabarber dansar i en ring.

SURROGATTRÄDGÅRD

Längtan börjar bli svår.

Då är det tur att det finns blommor att köpa. I brist på egna utomhus. Snudd på lika bra.

Krokus. Tulpan. Och ranunkel.

I VÄNTANS TIDER

Nu väntar jag på våren.

Tittar på gamla bilder. Och inser att stolarna har sett likadana ut alldeles för länge. Kanske är det i år jag ska få njut av en kopp kaffe i nyrenoverade stolar. Kanske inte.

Låter fingrarna få jobba i jord. I krukor. Dags att plantera om pelargonerna.

LÄNGTAN TILL LANDET

Och så kom hösten. Med sina färger. Vackert i solen. Vemodet i molnen. Den klara luften och kylan i kvällen.

Hösten med promenaderna i skogarna runt trädgården. Med speglingar i vattnet och tofflor på bryggan. Men var har alla människor tagit vägen?

Det sista vi hade att göra i trädgården var att samla bönor till vårens plantering. Och packa ihop vårt pick och pack. Och slå in det i ett stort paket.

Sen är det bara väntan. Ett täcke av snö lägger sig över trädgården. Och sen sover trädgården. I månader.

Nu börjar jag längta efter att få gräva. Att så och plantera. Att skörda. Till och med efter att vattna och klippa gräset. Det där som jag var så trött på i somras. Jag längtar...